Motion till Kyrkomötet 2005:59 av Joakim Svensson m.fl. En liten bönbok

Kyrkomötet Mot 2005:59

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att i första hand avslå Kyrkostyrelsens förslag i skrivelse 2005:10 En liten bönbok.

2. Kyrkomötet beslutar i andra hand att Kyrkostyrelsens förslag i skrivelse 2005:10 En liten bönbok antas med följande förändringar:

a) Bön 34 intas med den översättning som finns i bönbok 1970 där den återfinns som morgonbön nummer 8.

b) I bön 37 ändras orden fred till frid, hopp till hoppet, tröst till glädjen och ljus till ljuset, i enlighet med morgonbön med nummer 18 i bönbok 1970.

c) Som ytterligare aftonbön tilläggs som nummer 57 följande aftonbön av U L Ullman:

”Aftonen är inne och dagen har gått till ända. Bliv kvar hos oss, Herre. Vi vill tacka dig också för denna dag, under vilken du har välsignat oss och hjälpt oss på så många sätt. Förlåt oss nu all synd, all otrohet och alla försummelser. Låt ingen skiljevägg vara kvar emellan dig och oss. Bevara oss för att med uppsåt behålla något som är dig emot. Giv oss trons och kärlekens Ande, så att dina bud inte blir för tunga för oss. Herre, gör oss saliga; Gör oss fria från allt sådant som gör oss osaliga: från egenkärleken, världskärleken och kärleken till synden. Bevara oss i natt från synd och skam, för all skada och fara. Vi ber också för våra kära anhöriga. Vaka över oss alla och välsigna oss efter din härlighets rikedom. Amen.”

d) Bön 57–68 i förslaget får därmed nummer 58–69.

e) För nationaldagen införes som nummer 70 följande bön från Gudstjänst och själavård i fält:

”Himmelske Fader. Vi tackar dig för det land du skänkt oss i arv. Vi tackar dig för den omsorg som du fram till denna dag bevisat vårt folk, för frihetens förmån, för lag och ordning, för kvinnor och män, som du uppväckt ibland oss till offervillig tjänst, vårt land till tjänst. Herre, skydda Sverige och alla som här bo. Välsigna de som styr vårt land och hjälp dem att besluta och handla efter din vilja. Låt vår riksdag bli ett verktyg för dig. Låt vårt folk få leva i fred och trygghet, och väck vår hunger efter rättvisa. Låt oss få känna och bära det ansvar du lagt på oss för din lidande mänsklighet, med offervilja och kärlekens gärningar. Gör oss o Gud till ett folk, som i tron på dig äger sin starkhet och sitt hopp. Dig allena vare äran. Amen.”

Bön 114 i Kyrkostyrelsens förslag utgår.

f) Bön 69–88 får därefter nummer 71–90.

g) Såsom bön 91 införes med tanke på annandag jul bönen med tyskt och afrikanskt ursprung under nummer 69 i bönbok 1970.

h) Bön 89 i Kyrkostyrelsens förslag utgår och ersätts med den bön av O Krook som finns under nummer 70 i bönbok 1970. Denna bön får nu nummer 92.

i) Bön 90 i förslaget erhåller efter dessa ändringar nummer 93.

j) Bön 91 i förslaget ersätts med den bearbetade bön av M F Roos som återfinns under nummer 72 i bönbok 1970. Denna bön får nu nummer 94.

k) Bön 92–93 i förslaget får till följd av ändringarna ovan nummer 95–96.

l) Bön 94 i förslaget utgår och ersätts med bön av M Luther som nu finns under nummer 74 i bönbok 1970. Denna bön får nu nummer 97.

m) Bönerna 95–99 i förslaget får nu nummer 98–102.

n) Såsom ytterligare bön under fastetiden införes som nummer 103 följande bön av C O Rosenius:

”Lovad vare du käre Frälsare, att du har lidit döden för att försona oss med Fadern. Lovad vare du som har fört Guds nåd i ljuset och försonat vad vi brutit. Lovad vare du för att vi mitt i bedrövelsen ändå har nåd hos Gud. Låt detta alltid vara vår tröst. Och när våra många synder vill hindra oss från att se upp till dig, Herre Gud, så tvinga oss ändå att ropa till dig. Du har själv försäkrat att du förlåter våra missgärningar och inte kommer ihåg våra synder. Tala sådana ord till oss på nytt och trösta oss. Amen.”

o) Bön 100–102 i förslaget får nu nummer 104–106.

p) Den avslutande delen, Du som lever och regerar med Fadern och den Helige Ande, i en gudom från evighet till evighet, som tagits bort i förslaget till bön 103 jämfört med bönbok 1970, läggs till. Denna bön får nu nummer 107.

q) Bönerna 104–107 i förslaget får nu nummer 108–111.

r) Såsom ytterligare bön under påsktiden tillföres bön av J Arndt som finns under nummer 83 i bönbok 1970. Denna får nu nummer 112.

s) Bön för Kristi himmelsfärdsdag införes med nummer 113 enligt vår nya numrering med följande bearbetade lydelse från 1894 års kyrkohandbok:

”Helige Frälsare! Du har fullbordat ditt stora återlösningsverk. Såsom evig konung har Du satt Dig vid Faderns högra sida och himmelens härskaror tillber Dig. Även vi kommer nu inför Dig med tillbedjan, tack och lov, för att Du har återlöst oss åt Gud med Ditt blod och banat väg åt oss till himmelen. Även om vi är gäster och främlingar på jorden så ber vi Dig att Du skall hjälpa oss väl igenom denna tidens nöd. Verka hos oss ett himmelskt sinne, så att vi söker det som är där ovan och icke det som är på jorden. Herre Jesus, Du som är Din församlings huvud, uppfyll henne med Din Andes rika gåvor och hjälp oss att med alla Dina trogna en gång komma dit där Du är och se Din härlighet. Amen.”

t) Bön nummer 108–112 i förslaget får därmed nu nummer 114–118.

u) Bön 113 i förslaget föreslås utgå och ersättas med bön av M Luther som återfinns under nummer 87 i bönbok 1970. Denna får nu nummer 119.

v) Bön 114 i förslaget föreslås utgå.

w) Bön 115 i förslaget ersätts med den bearbetade bön av A F Huhn som återfinns under nummer 88 i bönbok 1970. Denna får nu nummer 120.

x) Bönen med nummer 116 i Kyrkostyrelsens förslag ersätts med följande omarbetade bön ur kyrkohandboken 1894:

”Allsmäktige Gud, kärleksrike Fader, Du som utgav Din enfödde Son, att världen skulle bli salig genom honom, vi ber Dig. Se i nåd och förbarmande till dem som ännu inte fått ta del av evangeliet om Jesus Kristus. Upptänd i våra hjärtan en brinnande kärlek till Dig så att vi verkligen arbetar för Ditt rikes utbredande på jorden. O, Du skördens Herre, sänd arbetare i Din skörd! Styrk och välsigna Dina tjänare i deras verk. Låt Ditt namn genom evangelium bli förhärligat över hela jorden och låt oss en gång tillsammans med den oräkneliga skaran av alla släkten, folk och tungomål evigt tjäna och lova Dig i Din härlighet. Amen.”

Denna bön får nu nummer 121.

y) Bön 117–120 i förslaget får nu nummer 122–125.

z) Bön nummer 121 i Kyrkostyrelsens förslag ersätts med bön av G Edman som återfinns under nummer 91 i bönbok 1970. Denna får nu nummer 126.

aa) Bön 122–125 i förslaget får nu nummer 127–130.

bb) Bön nummer 126 i förslaget tas bort.

cc) Bön 127–130 i förslaget får nu nummer 131–134.

dd) Såsom ny bön nummer 134 för domssöndagen infogas följande bön av H Schartau:

”O Herre nu är du hela världens frälsare, men du blir en gång hela världens domare. Väck våra sovande hjärtan till allvar och besinning genom ditt ord, så att vi inte vaknar med ett skrik av fasa, då du kommer. Du har i kärlek tagit dig an oss inför nådens tron, så ta dig också i kärlek an oss, då vi står inför din domarestol, från vilken du skall döma oss. Om din nåd då skiner över oss, så må hela jorden gärna förbrännas och himmelen försvinna som en rök. Om du förblir dina trognas tröst, så finns för dem aldrig mer någon bedrövelse. Dina saliga, O Herre, lova dig för all salighet här och på andra sidan. Amen.”

Denna får nummer 135.

ee) Bön 131–144 får nu nummer 136–149.

ff) Såsom ytterligare böner under Kyrka och gudstjänst införes som 150 nummer 193 från Tidegärden i bönbok 1970, såsom nummer 151 införes ur Book of Common Prayer den s.k. Prayer of Humble Ascession:

”O, barmhärtige Fader, jag tror mig inte om att kunna komma till detta ditt bord förlitande mig på egen rättfärdighet utan på din mångfaldiga och stora nåd. Jag är inte värd att samla smulorna från ditt bord. Men du är den Herre som till ditt väsende är barmhärtig. Hjälp mig därför, o barmhärtige Herre, att så äta din Sons Jesu Kristi kropp och dricka hans blod, så att min syndiga kropp blir renad av hans kropp och min själ tvagen i hans dyrbara blod och att jag alltid förblir i honom och han i mig. Amen.”

och såsom bön nummer 152 följande bön av A Creutzberg:

”Trofaste Frälsare, jag tackar dig för att du ger mig din förklarade lekamen och ditt heliga blod till att äta och dricka i den måltid, som du har instiftat till din åminnelse. Jag tackar dig också, för att du givit mig nåd till att i tro tillägna mig dina ord om detta sakrament: Detta är min lekamen…. Detta är mitt blod... Men då jag nu i mig själv är alldeles ovärdig att ta emot så stora gåvor, så gör mig genom din Ande skickad till detta. Gör mig botfärdig, så att jag inte blyges för att bekänna mina synder, utan med en gång går med dem till dig, som är försoningen för mina och hela världens synder. Ja, Herre Jesus, gör mig av nåd sådan, att jag både här i tiden och sedan i evigheten kan åtnjuta dig med alla dina härliga gåvor. Amen.”

gg) Bön 145–151 får nu nummer 153–159.

hh) Bön nummer 152 i förslaget föreslås utgå och ersättas avbön 148 av H Schartau i bönbok 1970. Denna får nu nummer 160.

ii) Bön 153–160 i förslaget får nu nummer 161–168.

jj) Som sista bön under Att växa och mogna föreslås att bön 155 av L Linderot i bönbok 1970 läggs till. Denna får då nummer 169.

kk) Bön 161–173 i Kyrkostyrelsens förslag får nu nummer 170–182.

ll) Bön 174 i Kyrkostyrelsens förslag byts ut mot bön 151 av J Arndt i bönbok 1970. Detta blir bön nummer 183 med vår nya numrering.

mm) Bön 175 och 176 i Kyrkostyrelsens förslag får nu nummer 184 och 185.

nn) Bön 177 i Kyrkostyrelsens förslag ersätts med bön 160 av G Ekelin i bönbok 1970. Detta blir bön 186.

oo) Bön 178– 188 får efter genomförda ändringar nummer 187–197.

pp) Såsom sista bön under avsnittet Frihet i Kristus föreslås tilläggas bön 138 av O Petri i bönbok 1970. Denna får då nummer 198.

qq) Bön 189 och bön 190 i Kyrkostyrelsens förslag får nu nummer 199 och 200.

rr) Bön 191 i Kyrkostyrelsens förslag utgår.

ss) Bön 192 och 193 erhåller nummer 201 och 202.

tt) Bön 194 i Kyrkostyrelsens förslag utgår.

uu) Bön 195–206 får nu nummer 203–214.

vv) Bön 207 i Kyrkostyrelsens förslag byts ut mot bön 113 i bönbok 1970. Detta blir då bön nummer 215.

ww) Bön 208–230 i Kyrkostyrelsens förslag får nu nummer 216–238.

xx) Bön nummer 231 i Kyrkostyrelsens förslag ersätts med bön 132 i bönbok 1970, från Gustaf II Adolfs fältkonsistorium 1631. Detta blir då bön 239.

yy) Bön 232–250 får nya nummer 240–258.

zz) Sist i avsnittet Mot livets slut läggs in hela avsnittet 181 i bönbok 1970. Detta blir då nummer 259.

aaa) Bön 251– 253 får nu de nya numren 260–262.

bbb) I andakt på bröllopsdagen läggs orden ”som man och hustru” till i andra meningen i den första bönen.

ccc) Såsom första Bibelord i andakt på bröllopsdagen infogas 1 Mos 2 kap. vers 24.

ddd) Bönen i Andakt vid kistan ersätts mot bön under nummer 185 i bönbok 1970.

eee) Lovsången ur Judit 16:1, 13–15 i torsdagens morgonbön ersätts med Symeons lovsång.

fff) Lovsången ur Tobit 13.1–4 ersätts med Symeons lovsång.

Motivering

1. Sammanfattning

Det av Kyrkostyrelsen till Kyrkomötet överlämnade förslaget till ny En liten bönbok är en klar förbättring jämfört med det tidigare utredningsförslaget Hjärtats samtal – En liten bönbok. Kyrkostyrelsens förslag har ett antal förtjänster som troligen skulle göra den möjlig att brukas inom Svenska kyrkan. Däremot uppfyller bönboksförslaget inte vad som krävs för att kunna antas som ett bekännelsedokument. För detta saknas mycket väsentligt om bl.a. omvändelse, lag och evangelium, samt synd och nåd. Förslaget är vidare enligt vår mening allt för fokuserat på vår egen tid och innehåller allt för många böner med allmänreligiös och inomvärldslig karaktär. Det är vår uppfattning att förslaget därför antingen måste avvisas eller för att kunna antas vid årets kyrkomöte, förändras påtagligt.

2. En liten bönbok som bekännelsedokument

Enligt vad som framgår av Kyrkostyrelsens skrivelse uppfattas bönboken som ett bekännelsedokument, vilket tydligt manifesterades vid 1992 års kyrkomöte då En liten bönbok inkluderades bland Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära. Detta ställer naturligtvis kravet på att En liten bönbok skall stå i samklang med bekännelsen i övrigt. Det nu framlagda förslaget måste med detta i beaktande kunna sägas ha missat målet.

Svenska kyrkan har en evangelisk-luthersk bekännelse. Denna bekännelse och de väckelser som stått i samklang med den har i århundraden format vår kyrkas spiritualitet och målet måste vara att så skall ske även fortsättningsvis. Vid ett djupare studium av tendenser i bönboksförslaget finner man att Kyrkostyrelsen till synes medvetet distanserat sig från evangelisk-luthersk nådemedelskristendom och allt vad som kan kallas väckelsekristendom.

Vår kyrkas bekännelse är präglad av den reformatoriska upptäckten av att det friska andliga livet växer fram i spänningsfältet mellan Skriftens två motpoler, lag och evangelium. Syndamedvetandet som lagen skapar i människor är förutsättningen för att evangelium skall skapa tron som tar emot Kristi rättfärdighet som en fri gåva. Guds ord visar oss att det pågår en oavbruten kamp om människan mellan Gud och hans fiende. Den onde fortsätter att fresta, anfäkta och ingjuta skräck i hjärtat, medan den Helige Ande genom evangeliet som räcks oss i ordet och sakramenten befriar hjärtat till salig visshet. Dessa insikter som berikat vår kyrka med en djuplodande själavårdstradition lyser nu med sin frånvaro i bönboksförslaget.

Den här beskrivna problematiken kan vara en av orsakerna till att så många av bönerna i förslaget kommer från 1900-talet. Det kan noteras att nuvarande biskopar, samt några nyss pensionerade, står för inte mindre än 26 böner av 253, dvs. gott och väl mer än tio procent. Huvuddelen av dessa böner är skrivna av KG Hammar, Caroline Krook och Jonas Jonson. Däremot är urvalet böner från perioden 1500–1800 mycket litet. Som svar på flera remissinstansers kritik mot det sitsnämnda har Kyrkostyrelsen lagt till en bön från den aktuella perioden jämfört med kommitténs förslag. Samtidigt har man lagt till tre välsignelser på förslag av Kvinnor i Svenska kyrkan. Det är inte omöjligt att motståndet mot de äldre bönerna är hänförligt till en bortsortering av vad dessa står för och inte en fråga om vilken tidsepok de kommer från. Det hela framstår tydligt om man t.ex. beaktar förslagets böner för jultiden, av vilka en är skriven av Caroline Krook, en av KG Hammar och en av Thomas a Kempis. Därtill kommer att en av bönerna för nyår skrivits av KG Hammar och bönen för trettondedag jul av Jonas Jonson.

Utöver snedfördelningen avseende urvalet finns ytterligare frågor att beakta.

Förslaget till bönbok innehåller ett antal böner av närmast allmänreligiös karaktär, vilket kan ifrågasättas i ett bekännelsedokument. Exempel på detta är bön nummer 90 av Satish Kumar.

I förslaget finns ett antal böner med betoning på vårt liv här på jorden, ett inomvärldsligt perspektiv. Detta är inget fel, utan ett måste, när det gäller böner för särskilda tillfällen såsom t.ex. bön vid arbetslöshet, för skolgång eller vid sjukdom. Böner under kyrkoåret, liksom alla övriga böner som rör det kristna livet, bör dock enligt vår mening alltid på ett tydligt sätt beröra vårt eviga väl, Kristi försoningsgärning eller annat som har med det kristna livet att göra. Exempel på böner där detta blivit otydligt är bön 90 för nyår av KG Hammar, bön 91 av Jonas Jonson, vilken är placerad under trettondag jul, bön 121 av Caroline Krook avsedd för Kristi förklaringsdag och bön 126 av Berith Lund under allhelgonatid.

Slutligen noteras att det kan kännas svårt att ställa sig bakom formuleringarna i vissa böner. Ett exempel på detta är bön 207 om arbetsamma föräldrar. Man förstår att många ungdomar vill be så, och självklart måste de få göra det. Däremot måste det ifrågasättas om bönen är lämplig som ett uttryck för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära när det gäller ett barns förhållande till sina föräldrar.

Sammantaget gör vad som ovan anförts enligt vår mening att det är omöjligt för Kyrkomötet att anta förslaget till en ny En liten bönbok, utan avsevärda förändringar.

3. Ekonomi

Kyrkomötet antog 2002 en ny evangeliebok, varför många församlingar och enskilda nyligen inköpt nya psalmböcker. I sin skrivelse annonserar Kyrkostyrelsen att kyrkohandboken nu står på tur att revideras. Det kan inte vara en rimlig uppfattning att församlingar och enskilda skall känna sig tvingade att köpa tre nya psalmböcker med så korta intervaller. Själva idén med En liten bönbok är ju att den skall finnas tillgänglig i psalmboken, varför alternativet att inte köpa en psalmbok är mindre tilltalande. Detta är i sig ett gott argument för att avslå Kyrkostyrelsens förslag.

4. Ändringsförslag

Vi menar att bäst vore om förslaget till bönbok avvisades. Om Kyrkomötet anser att beslut om ny bönbok trots allt skall fattas i år anser vi att ändringar behöver göras i förslaget i enlighet med vad vi ovan anfört. I det följande kommer förslagen till ändringar att motiveras kortfattat. Littereringen följer förslaget till beslut ovan.

a) Bön 34. Översättningen av Luthers bön i bönbok 1970 är bättre eftersom det i denna ingår även bön om förlåtelse av våra synder och om att få leva efter Guds vilja.

b) Bön 37. Frid är ett mer omfattande ord än fred, vilket kan anses betyda endast avsaknaden av krig. Hoppet, glädjen och sanningen i bestämd form pekar på Jesus Kristus, vilket inte den obestämda formen i hopp, tröst och ljus gör på samma sätt.

c) Med föreslagen bön av Uddo Llechard Ullman (1837–1930), biskop i Strängnäs, får bönboken en aftonbön som innehåller kampen mot synden och bön om nåd, samtidigt som den är avpassad just för att bes på kvällen.

d) Följdändring.

e) Bön för nationaldagen hör ju knappast till kyrkoåret och bör därför flyttas till avdelningen för förböner. Den föreslagna bönen nummer 114 berör inte Sverige i någon högre grad, varför den bör utgå och ersättas av den av oss föreslagna.

f) Följdändring.

g) Från En liten bönbok 1970 infogas bönen under nummer 69 som ny bön för att få med en bön om kristna som förföljs för sin tros skull. En bön som passar på annandag jul med tanke på att denna dags firningsämne avviker från den övriga julens.

h) Bön 89 av KG Hammar har en stark betoning på denna världen, och föreslås därför ersättas av bön av O Krook som återfinns under nummer 70 i bönbok 1970.

i) Följdändring.

j) Bön 91 av Jonas Jonson föreslås ersatt med ytterligare en bön av M F Roos, nämligen den som återfinns under nummer 72 i bönbok 1970. Detta dels för att få med ytterligare en bön från denna tidsepok, dels för att få fram ett tydligare evighetsperspektiv.

k) Följdändring.

l) Bön 94 av Caroline Krook föreslås ersatt med den bön av Martin Luther som står under nummer 74 i bönbok 1970. Det synes ju naturligt att reformatorn själv skall vara den som har formulerat bönen på reformationsdagen. På detta sätt kommer också ytterligare en bön från 1500-talet med i bönboken.

m) Följdändring

n) Den föreslagna bönen av Carl Olof Rosenius (1816–1868) framhåller Kristi försoningsgärning, vilket är lämpligt under fastetiden, och medför dessutom att en bön från denne store lekmannapredikant får komma med i bönboken.

o) Följdändring.

p) Bön 103 ur den mozarabiska liturgin blir ännu bättre om vi faktiskt vågar säga att Jesus Kristus har makt och att han regerar alternativt råder tillsammans med Fadern och den Helige Ande.

q) Följdändring.

r) Ett tillägg av den bön av J Arndt som nu finns för påskdagen under nummer 83 i bönbok 1970 ger ytterligare bredd åt bönerna denna stora högtid och dessutom en bön från den eftersökta tidsperioden eftersom Arndt levde 1555–1621.

s) Då det bör finnas en bön för Kristi himmelsfärdsdag föreslås att en sådan enligt kyrkohandboken 1894 införs.

t) Följdändring.

u) Bön 113 från Filippinerna byts enligt vårt förslag ut mot bön av M Luther som nu återfinns under nummer 87 i bönbok 1970. Det känns mer naturligt med ytterligare en Lutherbön än en bön från det avlägsna Filippinerna.

v) Bön 114 av KG Hammar att bes på nationaldagen föreslås utgå enligt skäl som anges under e) ovan.

w) Bön 115 av Zeno från Verona, med sin något svårförståliga hyllning av kärleken ersätts med bön av A F Huhn som nu återfinns under nummer 88 i bönbok 1970. På så sätt blir ytterligare en klassisk väckelsepredikant från den eftersökta perioden representerad.

x) Bön 116 av Hilda Lind byts ut med en något omarbetad bön från 1894 års kyrkohandbok. På detta sätt erhålls ett tydligare missionsperspektiv uttryckt på ett traditionellt sätt.

y) Följdändringar.

z) Bön 121 av Caroline Krook som talat allmänt om förklarade stunder föreslås utbytas mot bön av G Edman som nu återfinns under nummer 91 i bönbok 1970. Den senare bönen får anses ha en tydligare koppling till Kristi förklaringsdag.

aa) Följdändringar.

bb) Bön 126 av Berith Lundh föreslås utgå. Det finns inte mindre än sex böner avsedda för allhelgonatid och denna får anses vara den mest svårförståliga.

cc) Följdändringar.

dd) Det får anses angeläget att även få med en bön avsedd för domssöndagen med sitt uppfordrande budskap. Såsom ny bön för denna dag föreslås en bön av H Schartau. Det känns angeläget att Henric Schartau (1757–1825), som betytt så mycket för 1800-talets väckelse i västra Sverige, blir representerad i bönboken, men framförallt är det viktigt med en bön som innehåller det evighetsallvar, som den föreslagna gör.

ee) Följdändringar.

ff) Under rubriken Kyrka och gudstjänst föreslås ytterligare tre böner, bl.a. för att stryka under behovet av beredelse inför nattvardsgång. Av dessa är en hämtad från tidegärden och återfinns också i bönbok 1970, en från engelska Book of Common Prayer och en av Amadeus Creutzberg (1657–1742) tyskt regeringsråd.

gg) Följdändringar.

hh) Vi föreslår att bön 152 av Dag Hammarskjöld, som ju också finns representerad genom bön 153 och i förordet, byts ut mot bön nummer 148 av H Schartau i bönbok 1970.

ii) Följdändringar.

jj) Under avdelningen Att växa och mogna föreslås tilläggas en bön, nämligen bön 155 Den smala vägen av L Linderot i bönbok 1970. På så sätt bereds plats för ytterligare en viktig svensk väckelsepredikant, nämligen Lars Linderot (1761–1811).

kk) Följdändringar.

ll) Bön 174 av Anna Greta Wide som är allmänreligiös i sina formuleringar kan med fördel bytas ut mot 151 av J Arndt i bönbok 1970.

mm) Följdändringar

nn) Bön 177 av Moder Theresa, efter Bhagavadgita, föreslås ersättas med bön 160 av G Ekelin i bönbok 1970.

oo) Följdändringar.

pp) Ytterligare en bön av Olaus Petri bereds plats om 138 i bönbok 1970 läggs till som sista bön under avsnittet Frihet i Kristus.

qq) Följdändringar.

rr) Bön 191 i Kyrkostyrelsens förslag föreslås utgå.

ss) Följdändringar

tt) Bön 194 av Ylva Eggerhorn, som är underligt formulerad i förslaget, möjligen p.g.a. tryckfel, föreslås utgå.

uu) Följdändringar.

vv) Bön 207 av Mikael, 15 år, som ger ett underligt uttryck för Svenska kyrkans inställning till relationen mellan föräldrar och barn, föreslås ersättas av bön 113 i bönbok 1970.

ww) Följdändringar.

xx) Bön 231 av Jonas Jonson om fred i Det Heliga landet får anses vara mycket tidsbunden. För att erhålla ytterligare en bön från 1600-talet föreslås att den byts ut mot bön 132 från Gustaf II Adolfs fältkonsistorium i bönbok 1970.

yy) Följdändringar.

zz) Trösteord när slutet närmar sig under nummer 181 i bönbok 1970 är en mycket god avdelning och bör i sin helhet föras in i den nya bönboken under avsnittet mot livets slut.

aaa) Följdändringar.

bbb) Ordet som man och hustru bör tilläggas i andakt på bröllopsdagen för att öka tydligheten.

ccc) Även ordet om äktenskapet i samband med skapelseberättelsen, dvs. 1 Mosebok 2:24 är värdefullt att ha med vid andakten på bröllopsdagen.

ddd) Bönen i Andakt vid kistan är uttunnad och bör ersättas av den bön som finns i bönbok 1970 under nummer 185.

eee) Texter ur Apokryferna bör undvikas varför texten ut Judits bok föreslås ersatt med Symeons lovsång.

fff) Se under eee).

Onsala, Frillesås, Örby, Henån och Kristianstad den 22 juli 2005

Joakim Svensson Fredrik Sidenvall Jan-Anders Ekelund

Alve Svensson Berit Simonsson